Svensk ordbok 2009, webbversion

persona grata [-så´na gra´ta] substantiv, ingen böjning, n-genus pers·ona grata●väl­sedd person samh.yrk.sedan 1885av nylat. perso´na gra´ta; till lat. perso´na, se person, och gra´ta ’värderad, vänligt sinnad’