Svensk ordbok 2009, webbversion
persona grata
[
-så
´
na gra
´
ta
]
substantiv
,
ingen
böjning
,
n-genus
pers·ona grata
●
välsedd person
samh.
yrk.
sedan 1885
av nylat.
perso
´
na
gra
´
ta
; till lat.
perso
´
na
, se
person
, och
gra
´
ta
’värderad, vänligt sinnad’